Det är nu ganska exakt 3 år sedan jag hade min sista wheatenkull, tråkigt nog.

 

 

Som många av er vet, så strular hemsidan, mycket beroende på att programmet den skapades i för många år sedan idag är alldeles stenålders.

 

 

Wheatensidan försvann i tusen "bitar" och går inte att återuppliva.

 

 

Men jag älskar wheaten och gläds med er som har era små godingar härifrån.

 

 

 

Här är en alldeles underbar sådan!!   Tilda var namnet

 

 

 

Till min stora glädje får jag fortfarande små rapporter från glada wheatenägare och visst suger det ordentligt efter en sådan liten vän.

 

 

 

Ser ni att jag är snygg!!!!

  

 

 

 

   Den här skönheten bor på Gotland och ställdes nu i helgen Visby SKK och hamnade precis utanför "pallen" men i mina ögon så är hon en stjärna.

 

 

Tanken var väl den att hon skulle blivit mamma här på kenneln men så blev det nu inte.

 

 

 

Hörrö domarn - ser du inte att jag är vackrast??

  

 

 

 

Tack Ros-Marie och Per för att ni tagit så väl hand om den lilla goding.

 

 

 

Hörrö, du gammelmorsan  -   du ser väl i alla fall att jag är bäst??

  

 

 

Jag vet att  Tilda har ett alldeles fantastiskt liv i Visby.

 

 

Samt att ni har en mycket bra lydnad på henne så hon kan vara mycket lös på sina promenader.

 

 

Tack min vänner för bilderna - och stor puss till Tilda.

 

Ha det gott alla  

 

´

Den här dagen var kameran med och det var utställning på Öland.

Adina skulle ställa ut sin Zacke och jag var bara med som support.

 

Adina och Zacke äntrar ringen och domare var Eva Eriksson

 

 

 

Sen var det till att springa för Adina och Zacke. Inga problem där inte och vi hade till och med tur med vädret.

 

 

  

 

 

Spring du mossan - jag hänger med!

  

 

 

Domare Eva granskar med kritiska ögon rörelserna på Zacke och tänk hon tyckte om vad hon såg. Härligt!!

 

 

    

 

 Inte ens jag var fram och gnällde om spring fortare osv, eller så har jag förträngt det. Näe, duktiga är dom!  

 

 

Ck får dom och blir bästa hane!!

 

 

 Zacke ser inte så impad ut men vill du ha dom där pappersbitarna så OK för mig - ser det ut som han tänker.

  

 

Hur gick det sen då? Inget ck delades i tikklassen och med det så blev Zacke BIR.    

 

  

 Vänta mossan tills jag ätit upp mig lite - om vi säger som så - så är det ganska jobbigt med vackra flickor som luktar gott-gott

 

 

Även Zacke är en riktig goding och en snäll pojk. Men visst finns det massor av energi även där men Adina lägger mycket tid och kärlek på sin nisse och det ger resultat.

 

För det ska man veta, skaffar man sig en riesen så får man vara beredd på att aktivera och fostra sin ängel - det räcker inte bara med en liten kvällspromenad efter jobbet.  

 

Snygg så här???

 

 

Här är en bild på Adina och Zacke i sökskogen. Taktiksnack om hur ska vi göra nu då? Håkan klurar!

 

 

Men Zacke - Han har nog allt klart för sig!

     

 

Åh imorgon så blir det lite spår och uppletande för våra rumpenissar.

 

Tills vi hörs mina vänner.

 

Ha de´ 

 

 

 

Så himla roligt med en massa bilder och ni som inte vill titta - kan ju låta bli eller så skickar ni lite egna bilder och berättar lite om just er lilla  älskling som då kanske kommer med i en blogg.  

 

 

Här är Zoten inne i bruksklassen och visst får han sitt cert - 3:e och sista!

  

 

Åh, visst är han en läckerbit åså himla mysig. Å i den konkurrensen  

 

 

Peter och jag jublar över att Zot blir bästa hane.  Själv utför jag nån slags glädjedans!

Åh visst är det fantastiskt roligt när det går bra för någon.

 

Extra roligt var det eftersom det finns 7 stycken små rumpenissar efter honom.

 

Glädjedansen fortsätter!!

 

 

Nu ska ni inte tro annat än att det var fler som var glada!

 

 

Herr Zot med matte Mia uppförde också en alldeles egen glädjedans!

  

 

 

Här visas det hett åtrådda Cacib:et upp

  

 

 

  

Jenny och Shot - snygga tjejer båda två - och doooktiga!

  

 

Det är inte lätt att placera sig när man ställs mot den absoluta toppen och blivande världsvinnare men dom här tjejjerna gjorde ett kanonjobb och har framtiden för sig. Jättefin kritik fick dom!!   

Mäkta stolt uppfödare är jag.

 

 

Fick rycka in som handler till Olga - tiken är Gloris Burning Sky.  

Det fattades en handler för Olga och det är klart att när hon kommer och frågar att man hjälper till.

 

Så himla fina tikar och dom var naturligtvis värdiga vinnare.

 

Så ett Jättegrattis till Gloris kennel och Olga.

 

 

Bästa tikklassen.    

  

 

Det var fantastiskt roligt att få se alla vackra hundar men var - var alla svenska hundar?

 

Här har Zoten blivit placerad som BIM och den charmerande domaren Hans van der Berg ger Mia en grattispuss på kinden.

 

Men kolla in Zoten!!!

  

 

Han ser nämligen nått som matte inte ser!

 

  

 

Säkert att han säger: pussas du mossan men jag vill lukta -

hon pinkar -  

hon den ryska snyggingen!!  

 

Roligt var att både vår duktiga trimmare Anna J. och jag som uppfödare blev invinkad utav domaren som berättade:  att Zoten var i hans ögon en fantastisk hund och var så komplett med både päls, vinklar, rörelser - ja, nämn det.

 

Att han förlorade mot tiken var att Mia sprang med en stukad fot så hon fick inte tillräcklig snurr på honom men det var en prestation som hette duga!

 

Underbart att vi alla 3  fick höra alla dessa lovord.

 

 

Förresten så fick Anna och jag också var sin kindpuss. 

 

     

 

Det tar på krafterna att vara med som support så kaffet den eftermiddagen satt väldigt bra.

 

Det är ju inte bara utställning utan det pratas ju även en massa hund när vi träffas så här. I

I

bland brukar jag även lägga ett litet träningsläger i samband med utställning , den här gången gick inte det för vi reste sen vidare till världsutställningen i Herning. Men det är en annan historia.

 

Slutar med en bild på Shot - visst är hon en riktig gullhöna.

Tack för alla goa bilder, Jenny och Helen!!   

 

Tills vi hörs ha de´

 

 

  

Fick en dvd-skiva av Jenny och Helen  - åh helt plötsligt så minns man, så många roliga saker, som det hänt dom sista 3 månaderna.

  

 

Shot ska ut på ett sökslag och matte Jenny riktar in henne.

    

Åh visst hittade Shot sin figge, fattas bara!

 

Dom här bilderna är från mitt läger Kristi Himmelfärdshelgen, då vi var i Torsås och hade hyrt in oss  på klubben där.

Kolla vilken trollskog - visst är den mysig.

 

 

 

 

CG och Salza på väg in i rutan.

 

Åh ja, vet verkligen hur det ska vaa, tror jag Salza säger!

 

No problema - det är krut i tanten - å lyssnar man på matte Helena så skiljer sig hennes historier lite från husse CG:s.  För då är det bara lilla söta Salza.

 

Fast jag håller med CG eftersom hon är mamma till Vilda så är mycket henne förlåtet.

 

 

Här tränar Uffe och Soya lite lydnad för Madeleine.

  

Madeleine ser lite barsk ut undrar vad hon sa till Uffe?

 

 

Men Soya tittar såå beundrande på sin husse.

Har ni sett det är vår och tusenskönorna blommar för fullt på appelplanen.

 

 

Jenny med sin goding.

  

Jenny visade också upp ett väldigt bra lydnadsprogram - kan bli hur bra som helst.

 

 

Lena funderar över nåt.

  

Kanske över vem som har varit duktigast och ska få innehållet i korvpåsen.

 

Håller en slant på att det blir Shot och med den slicken runt nosen så hoppas jag på att det blev hon.

 

Har en hel del bilder från lägret men för att inte tjata ut er - har ju bloggat tidigare om det - så hoppar vi raskt fram en några dager till utställningen i Hässleholm.

 

 

Vilket vackert huvud. Ja, på Zot alltså - Håkan fick bara vara med halva han    

Tydligen tyckte domaren likadant för Håkan fick certet på Zot och sen så visade Mia fram honom så han blev BIR och BIG 3:a.

 

Nu mina vänner så går det undan - här är det Jönköpingsutställningen.

 

Zvarta Zara med matte Anne.

  

Konkurrensen var mycket hård men Zara fick fin kritik och en etta. Det får man vara stolt över för Gloris kennel var där med 10 stycken mycket vackra riesen.

 

Dascha som jag samäger med Anita och Åke

  

 

Eller Gently Born Dance Dance Revolution som det står i stamtavlan, nästa höst hoppas jag på att kunna ta valpar på henne. Men först så ska hon förhoppningsvis få en kull hos Anita och Åke.

 

Mia och Zot 

  

Som jag är barnsligt förtjust  i.

En pojke som ligger så nära mitt ideal som bara går.

Jag vet inget som jag skulle vilja förbättra på honom - det enda är väl att han ska växa till sig lite men det kommer med åldern.

Inga överdrifter åt nåt håll utan bara såå himla trevligt ihopsatt.

Den här dagen tyckte domaren precis som jag - åh, vilken lycka och i den konkurrensen. Det var stort - mycket stort!!!

 

Sen är han en otroligt trevlig hanne och det är väl det bästa av allt.

Ja, du Håkan du har det inte lätt när till och med utställningsdomare går på dig och säger att en sån här hund måste du ta fram i brukset.  

Näe, bäst att sluta för idag och när andan faller på, så blir det en liten fortsättning.

Ha de´alla.

  

 

Humöret var på topp men inte vädret, det föll ett mycket tunt,tunt fint "regn" när vi åkte iväg på söndagsmorgonen till Torsås för att komma med tips och ideer till dom små nissarna.

 

Här har Roggan hittat Marie - Zotis matte, och syster Lena två supertrevliga tjejer från Tomelilla.

 

 

Hmm, undrar just om Roggan dragit en vits eller? 

 

 

Som sagt vi har roligt på våra möten, jag som aldrig kommer ihåg vitsar kommer nu ihåg en - och den är såå himla fräck så jag kommer aldrig att kunna berätta den.  Gissa två gånger vem som drog den!

 

 

I alla fall så fick alla sex bebbarna gå var sitt litet näringsspår som alla löste, sen vi gick vidare  för att titta på ett uppletande.

 

 

Men först så visade Helen med stora, snälla, självständiga Zacke hur viktigt det är med leken och att komma tillbaka med föremålen.

 

 

Zacke, ja han var en liten buse och ville inte komma in med dom när han var yngre.

 

 

Åh hur kul e´de att stå ute i skogen och ropa på sin ängel som bara studsar runt och säger: Ha ha du kan inte ta mig!!

 

 

 

Eller på planen - näe, då är blocket nära.

 

 

Men det är så här att Helen är inte någon stor kvinna, när man ser till det yttre, men hon besitter en mycket stor kamplust och dessutom har hon dådkraft.

 

 

Om vi säger så här: om Zacke trodde att det var han som bestämde ja, då har han nog fått besöka det blå skåpet många gånger.

 

 

Den nu för tiden så sammarbetsvillige Zacke  gör det mesta matte vill för sin kampgrej, ja det är underbart att se!

 

 

 Fast ibland växer väl hornen även på honom men se matte hon kan hon!

 

 

Jag hoppas verkligen att ni som var där lärde och såg!

 

 

 

ÅH, jag vill inte vaa med på bild! 

 

 

Uppletande som är så bra att ta till när man är stressad.

Det har man alltid har tid till!!

 

 

Håkan den pålitlige slitvargen visade med Studsa - en mycket dooktig tös. Sen höll han ett helt litet föredrag om hur bra  uppletande är för att aktivera små rumpenissar och för att få dom trötta.

 

 

ÅH, jag bara höll med!

 

 

Naturligtvis så fick alla pröva på ett par gånger, ja vad kan man säga mera, än att dom är riktigt, riktigt duktiga allesammans.

 

 

Ibland är man alldeles för sen med kameran (på söndagen var den med) för när Anne och Zvarta Zara skulle visa sitt uppletande så hade valparna gått iväg för att få leka lite och rasta av sig.

 

 

Men när Anne skickar i väg Zara ut i korridoren/rutan så kommer 6 valpar springande tillbaka  i full karriär ut i rutan.

 

 

 Tror alldeles bestämt att dom sa - vänta lite vi hjälper dig!!

 

 

Zara såg något förvånad ut - konstigt uppletande - detta var.

 

 

 Men när alla valparna var infångade så gick hon så fint ut i rutan och hämtade hem sina grejjer.

 

 

 

Dooktig Anne och Zara. En lillskit vill fortfarande vara med.

  

 

Håkan visade också ett Havaiisök med Zoten - varning för fortkörning av hund i skog.  

 

 

 De´gick fort om vi säger som såå, väldigt fort.

 

 

Ett mycket härligt ekipage att titta på och med husse Håkans kunskap så hoppas vi på många fina placeringar.

 

 

 

Dom små bebbarna fick också göra ett par hittaövningar - å så söta och doooktiga men här började dom små liven krokna.

 

 

 

Lite fika är aldrig fel.

  

 

 

  

Jag visade lite kontakt med Vilda  :at  - hur jag belönar.

 

 

Jag vet att jag visade extern belöning på fjärren.

Hur jag använder mig av godis och naturligtvis så leker även jag mycket med mitt lilla hjärta.

 

 

Vid fikat på eftermiddagen så satt vi länge och pratade och alla fick möjlighet att fråga om det var något man undrade över.

 

 

Tack alla ni som var med - som gjorde även detta läger till något man minns med glädje.

 

 

Min förhoppning är att ni som var alldeles nya får mersmak och kommer på nästa läger.

 

samt

 

 

att ni fått tips och ideer som hjälper er i ert fortsatta hundhavande.

 

 

Sen är det ju alltid så här,  att  allt går ju att göra bättre.

 

 

Så jag är tacksam för konstruktiv kritik så att nästa läger blir ännu bättre.

 

 

Tills vi hörs mina vänner - var rädda om er och om varandra.

 

Ha de´

 

 

 

 

 

 

 

 

  

 

 

Ja, så var det då dags att få träffa dom små rumpenissarna som flyttade för 2 månader sedan.

 

Så himla bra att 6 utav 7 kunde komma - Sluggo som bor 122 mil härifrån hade faktiskt giltigt förfall, men jag vet att han var med på miljöträning den helgen.  Dooktig husse och matte!

 

Redan på torsdagsem. dök Madeleine upp samt Håkan och Mia som kom lite senare på kvällen.

 

På fredagem/kväll så anlände dom flesta - och glädjen stod högt i tak som alltid när vi ses. Kvällen avslutades med grillning och lite social samvaro.

 

 

Diego som spanar in läget de e´nåt som luktar gottgott!

 

 

Det är bara en sak som är tråkigt med läger  -  att tiden  går så vansinnigt fort. Man tänker att å vad bra nu så har jag möjlighet att riktigt få rå om  bebbar med familj.

 

Helt plötsligt så är lägret slut och man har inte alls fått den tiden man tänkt sig men här var ju alla så självgående och bara flöt in i gänget med "gamlingarna."

Å de e´ju klart att så ska de vaa.

 

 

Den vita bilen

  

 

Som synes så kom den vita bilen på plats och den svarte som ligger däri är Zacke.

Det finns en lång historia om den bilen men den får Helen själv berätta.

 

På lördagen så åkte vi till Torsås där vi spårade och hade dom första hittaövningarna.

 

Madeleine började med att berätta om hur viktig kontakten och leken är för dom med småttingarna, medan dom äldre nissarna försvann för att träna sök.

 

Tack Madeleine för att du tar dig så mycken tid med att ställa upp och dela med dig av din kunskap.

 

Som en av mattarna sa - ja, hon förklarar så att till och med jag förstod.

 

Sedan visades lite moment och inlärning av dessa. Det var full rulle och nästan lite korvstoppning för att hinna få med så mycket som möjligt under en helg.

 

 Min målsättning med att ha läger är ju den att ni mina kära valpköpare ska få med er så mycket som möjligt hem - ni är ju så att säga mina ambassadörer för min kennel.

 

 Mmmm, bebbarna var bara sååå doooktiga och även ni så det ska bli såå himla spännande att få följa er framåt i livet.

 

Positivt var ju att man ville ha läger snart igen - men nu blir det ingen planerad sammankomst förrän  Kristi Flygare.Den helgen har ju varit inbokad dom sista 20 åren.

 

Visst hade alla bebbarna näsa och jobbade sig fint framåt i spåret. 4 månader exakt på dagen!  

 

 

Sen var det dags att låta dom vila en stund och titta på dom stora nissarna när dom tränade sök bland annat pappa Zot.

 

 

Där går det undan i skogen må  jag säga och visst skötte han sig ypperligt.Sen är det ju inte fel att han är en riktig myspropp. Himla social och trevlig även med dom små bebbarna   fast han visste precis vilka flickorna var.

 Som grädde på moset så är han jättesnygg! 

 

 

Efter dom små rumpenissarna vilat upp sig så fick dom pröva på lite hittaövningar ute i skogen och alla sprang glatt fram till okänd figge, lekte och kampade.

 

Stolt uppfödare?  Jäpp!

 

Nu började vi alla bli lite slitna så efter fika i ett par olika omgångar så åkte vi tillbaka till campingen för lite pälsvård.

 

 

Åh, vem sjutton är du då???

  

 

 

Till vår hjälp hade vi Lena från Vadstena som har en mycket  snygg och trevlig dvärgschnauzer som tog sig an våra små rumpenissar (Lena alltså)  och visade hur man drar ull och sen hur man går vidare med att plocka pälsen.

 

Det var välbehövligt om vi säger som så  

och under valppälsen så kom det fram riktiga små läckerbitar.

 

Så nu mina vänner så är det bara att köra på i samma stil.

 

 

Om, jag bara petar lite - undrar om "högen" reser på sig då?

  

 

 

Efter allt detta så var vi utsvultna och det var dags att tända grillen. Behöver väl knappast säga att det var gott-gott.

 

Dom små nissarna då - jo efter att dom hälsat på varandra och konstaterat det är ju du - så var leken i full gång.

Så himla roligt dom hade.

Lite roligt att se, var hur Zamantha och Diego -  fann varandra.  

 

 

Nu, ska du få för gammal ost!!

  

 

Bilderna är från fredagen - tyvärr fanns min kamera där den brukar befinna sig så från lördagen finns inga bilder .   

 

 

 

Lena konverserar med Överste Riss och Diegos lillhusse iaktar.

  

 

Men vi hade i alla fall tur med vädret.

 

  Vi kunde sitta ute och prata en lång stund in på kvällen och bara ha det mysigt. Det var en mycket belåten och stolt kennelmamma som gick och lade sig den lördagskvällen.

 

 Lite mera om söndagens övningar kommer så fort jag hinner

tills vi hörs igen mina vänner.

 

 

Ni är underbara - en hjärtevarm kram till er alla.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Nu har det gått en  vecka sen jag kom hem från riesenlägret och tiden bara rusar iväg. Som alltid så är det en upplevelse att få delta i ett så härligt läger med så många härliga både hundar och människor.

 

Och vi får väl säga att vi hade tur med vädret, att det sen regnade när vi skulle åka hem ja, det har man nästan förträngt.

 

Det blev mycket bada för Vilda och det hade  hon inte nåt emot som synes.

 

 

Vilda har vattenrace

 

 

Först spåra och lite uppletande  - sen bada.

 

Kan inte vaa bätttre enligt min pussgurka.

 

 Väntar bara på att hon skall säga när vi tränar lite här hemma: Fram med sjön morsan!

 

 

 

 

  

 

Under lägerveckan så fick vi besök - först ut var Ärliga Äbba med Ann-Sofie och man från Gnarp utanför Sundsvall. Såå himla roligt att få träffas - det är ju det som är tråkigast med när dom små nissarna flyttar långt, att man kanske inte får ses.

 

 Kanske blir dom med nästa år - vi håller tummarna för det.

 

Å så Äbba, en riktigt glad och positiv tjej - som vi håller tummarna för i vidare sammanhang.

 

För tredje året i rad höll Madeleine och jag i allmänbrukset och hade förmånen att få ett jättetrevligt gäng deltagare som var både duktiga och ambitiösa.

 

Då är det roligt att vara gruppledare.

 

Här lyssnar Helena och Eva på när Madeleine förklarar hur viktig leken är!

  

 

Vi började alla dagar förutom lördagen med lydnad och gick igenom lite moment och så fick man önska sig några som vi tittade lite närmare på.

 

Utan lydnaden så är det ju ganska kört om man ska ut och tävla vilket  är jätteroligt om så många riesen som möjligt gör.

 

Nåväl om vi börjar från början så ägnades måndagen/tisdagen till spåret.

Vi var i Söderbärke där vi hade jättefin öppen mark att spåra på.

 

Eftersom det var både valpar och lite äldre hundar så blev det individanpassad träning vilket jag tycker är viktigt. (Jag vet att Madeleine tycker lika )

 

Alla lyckades med sina spår - himla roligt! Dom flesta hann med flera spår. Ambitiösa som sagt!

 

På onsdagen så hade vi rapport och då en av deltagarna, Gunilla med man Palle tränat mycket rapport så ställde dom upp och visade.

 

Tusen tack det var uppskattat!  - Sååå duktiga!  

 

Sen hade deltagarna möjlighet att få ställa lite kluriga frågor.

 

Sen så fick alla i gruppen pröva på - en del körde en lite längre sträcka

 - åh bebbarna fick springa till matte/husse. Jajemen, duktiga var dom alla!

 

 PÅ onsdagen fick vi besök av Birgitta och Samantha även det såå himla roligt och så kommer dom på mitt läger nu i helgen.Toppen 

 Förmodligen även dom lägerdeltagare nästa år.

 

 

Torsdagen var vilodag - men då är det ju alltid lydnadstävlig och då höll vi Kantbergare alldeles speciellt hårt tummarna för Jenny med Shot som tävlade i lydnadsklass 1. Det räckte inte till ett förstapris men en himla glad och en mycket trevlig lydnad visades upp. Kanon!

 

Shot blev dessutom 4: bästa tik på utställningen, snyggt jobbat med denna unga hund.

 

 

Fredagen tillbringades ute i sökskogen i ruta 10 - det här börjar ju bli tjatigt men dom är och var små pärlor allesammans, när dom fick pröva på våra kära deltagare.

 Madeleine visade med Oliwer både uppletande "trevägskorsningen" som jag absolut förespråkar och nåt sökskick.

 Viket ekipage!!!! Dom är värda all heder!  

 

 

På lördagen fick jag ensam ta med gruppen till räddningen i Söderbärke där vi fick titta på ett par ekipage ( Madeleine hade giltigt förfall - hon gick M2:an, så bra nu har vi ytterligare en Kantbergare som kan.)

 

Vi fixade till en liten miljöbana som våra svarta änglar fick gå. Naturligtvis gjorde dom det med bravur. Sen så fick alla pröva på att plocka figuranter i vind/hittaövningar. Lite olika svårt men visst var alla mycket lovande vad dom än gjorde - det är bara vi förare som lägger hinder i vägen.

 

Så ett riktigt varmt lycka till i fortsättningen.  

 

 

 

 

 

 

 

 

En välbehövlig fikapaus efter träningen - tyvärr så var inte kameran med när den skulle eller så låg den bortglömd i bilen.

 

 

Ja, just det på väg hem efter tisdagens spår så blinkade alla lampor hysteriskt på instrumentpanelen i bilen - gissa om jag var glad över att ha Helena med.

Det var bara att svänga in till sidan vid första bästa trafiksäkra plats, vilket visade sig vara vid sökruta 4 där sökgänget fortfarande fanns kvar. Naturligtvis så hade vi ingen täckning på våra mobiler.  

 

Men Helena liftade med en i sökgänget tillbaka till lägret och hämtade sin och CG:s bil så kunde lasta över Rekyl och Vilda samt en massa prylar. Det var mycket varmt den dagen om vi säger som så.

 

Dessutom så visste jag att Kent med sin lille rumpenisse Drutten var i antågande för att få visa upp sin lille vän under några timmar även han kommer ned till mitt läger och kommer att vara med nästa år i Kopparbo.

 

Jag hade haft bilen på service veckan före lägret så allt skulle vaa OK men som sagt när oljelampor och hela köret lyser då blir man lätt stressad.  

 

Tack alla goa vänner/valpköpare som ställde upp.

För att göra en lång historia kort så

skjutsade Kent  mig tillbaka till bilen, Kjelle följde åkte också med dit med ett batteri men det funkade inte.

 

Så Kent och jag körde till Borlänge och köpte ett nytt. Och tänk i skrivande stund så funkar bilen fortfarande. Såg framför mig - bärgning (automatlåda) och hur tusenlapparna bara flög sin kos.

 

Eller nästan ännu värre ensam i regnet på väg hem och samma sak händer.

 

Kan bara säga TACK!!!

 

 

 

 

 

 

 

  

 

Nedrans dator - får ett jättelångt hopp ned till texten - spelar ingen roll vad jag gör.

Så Ha de´ 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 Avslutar med en bild från samma kväll och efter lite goo mat och lite rött så kändes allt bra igen.

 

Tack alla vänner och ha en fortsatt skön sommar.